2023-05-08 | Vinur vandrar vidare till de evigt gröna ängarna!
Det är med stor sorg och en massiv klump i magen som jag lägger ut denna nyhet. Idag måndag, 8 maj, har vår käre, gamle, goa och genomsnälla häst - Vinur - lämnat oss för gott. Han har själv valt att "kasta in handduken" och vandra vidare till de "Evigt gröna ängarna". På sätt och vis var det väl väntat. Jag menar, Vinur var, trots allt, 33 år gammal (född 1990). En hedervärd och anmärkningsvärd ålder för en häst. Absolut, inga invändningar mot det! Men det hela kom ändå som en stor chock för oss alla. Vi var inte mentalt inställda och redo för detta i nuläget - inte riktigt än! Jag hade så gärna velat ge honom en sommar till. En sommar som pensionär på heltid - utan krav och måsten! Det känns så himla tråkigt och trist att det inte blev på det viset. Att ödet ville annorlunda! Vinur var vår äldsta häst. Han är även den av hästarna som vi har ägt allra längst. Vi köpte honom redan 2002 när vi fortfarande var stadsbor. Vinur följde sen med oss i flytten ut på landet 2003 och det är han som har varit grundstommen i hela vår verksamhet. Både i turridningen men även i "Boende Med Häst" konceptet. Många är Ni, både nybörjare men även ridvana, som under årens lopp har lunkat fram i sakta mak i tryggt förvar på Vinurs rygg. Som sagt var, snällare och tryggare häst finns inte! Vinur var, bokstavligt talat, unik på det viset. Han ställde alltid upp och han var alltid så oerhört mån om att vara sin ryttare till lags. Han ville så himla gärna göra rätt! Han har och kommer alltid att ha en alldeles speciell plats i mitt hjärta. Ingen annan häst kan ersätta Vinur! Han lämnar ett stort tomrum efter sig. Just nu, i skrivande stund, vet jag faktiskt inte hur jag/vi ska klara oss utan honom.... Namnet Vinur betyder på isländska "Vännen". Ett mycket passande namn för det var precis det han var! En sann och äkta vän. I vått och i torrt samt i ur och i skur! Det känns så oerhört tomt och ensamt här på gården utan Vinur! Tack och lov har jag 12 andra hästar att pyssla med MEN det gör ändå inte att saknaden efter Vinur avtar - inte ett smack.
|